erkb

Jag har sådär lagom med ångest. Ångest för allt. Att vara ensam, att vara jag, att gå i skolan, att umgås med mina vänner, att träffa nya människor men framför allt ångest över att behöva gå upp på morgonen och le mig igenom en hel dag till. Jag börjar bli sjukt bra på det här igen. Så som alltid. Men det sägs att all good things come to an end. Hoppas det inte är än i alla fall.