Set me free.

Det är mitt eget fel, vad som än händer med mitt hjärta. För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna. Jag blir hellre ensam än lycklig med någon annan. Sprid ut bensinen över solnedgången, riv ner staden. Häll ut havet ända bort till horisonten, tysta ner musiken. Hon kommer aldrig hit igen.

Klubbland

Lyssnar just nu på Håkan. Vilken skön inställning det ger en. Jag råkar älska mitt liv som det är just nu fast han sjunger om hur jävligt kärlek kan vara och om otrohet och allt annat som hör dit. Jag vet inte varför men det får mig att förstå hur bra jag har det som har stängt av alla känslor. Det som gör mig lite småsjuk är när jag kommer på mig själv att bedömma alla killar jag ser som sexobjekt. Jag kan nu förstå hur samtliga tjejer med dessa problem känner sig.

Men allvarligt, jag är rätt sjuk och jag bryr mig inte särskilt mycket. När jag stöter på folk i skolan som jag inte umgås med ser jag ett utseende; påse på huvudet, vardagligt snygg, stilig, skitsnygg, knullbar. Fyfan vad hemsk jag är tänker väl du då men så är det ju. Det hade väl varit värre om jag bedömt efter svärmorsdröm, giftemålsbar, klär i kostym och förhållandetypen.

Tyck vad ni vill, det är bara mina åsikter som räknas här. Speciellt när jag spelar Håkan i mitt mörka och annars så tysta rum. Jag har blivit så ytlig sedan i juni, sedan jag gav upp och gick vidare. Jag är inte längre den där tjejen som är pappas flicka och stannar hemma på helgerna för rädsla av vad andra tycker. Jag tycker om mig själv, samtidigt som jag skräms, och nu är det min tur att ta för mig av alla godsaker världen har att ge. Lammkött eller oxkött, det har kommit till att kvitta!


För jag vet att denna natten kommer döda mig, om jag inte får va med dig.

& så blev det måndag

Måndagskväll. Det är mörkt och klockan är inte ens tio. Det är kvällar som denna det är tråkigt att vara ensam. Titta på TV ensam, duscha ensam, gå och lägga sig ensam, vakna ensam i morgon. Mycket ensamt nu men det går över. I morgonbitti är det det bästa som har hänt mig och jag hatar ändå att vakna upp bredvid någon som bara stör min morgonrutin.

Ändå bryr jag mig. Skit samma, det är snart fredag. Då kan vi dra hem nått drägg (eller inte). Over and out!

Att älska

Jag älskar att vara medveten om min existens! Att gå förbi ett gäng killar på stan som spanar efter kött och ge dem en extra blink eller ett extra vick, det är så jäkla härligt! Jag älskar att dansa tätt intill en kille på en nattklubb och känna vad som händer i byxorna. Men det som är absolut bäst är känslan när man vänder sig om och går därifrån, medveten om att man lämnat ett litet avtryck och en gnutta besvikelse av en avslutad show.

För det är det vi ger dem, en liten privat show som vi snyggt avslutar med att gå självsäkert där ifrån. Något de missar är att alla killar får samma behandling, snygg som ful, odräglig som nykter. Men vad man inte vet lider man inte av. Så jag fortsätter att vicka lite extra på rumpan, drar ut på stegen lite längre och behåller ögonkontakten lite längre än vad som är accepterat.

Jag älskar att vara självsäker, gör du?

Only seventeen

Innan jag börjar skriva någonting om ett ämne jag har på tungan så vill jag bara meddela att alla mina vänner är guldvärda och jag skulle aldrig göra något som sårar er om det inte var nödvändigt och för ert eget bästa!
Okej, då kör vi!


Många gånger undrar jag när jag ser två människor tillsammans varför de egentligen är tillsammans. Det är möjligt att bakom den uppvisade fasaden gömmer sig ett alldeles speciellt band. Oftast så är det inte så. Det är feghet som är bandet i så fall. Möjligen också riktigt bra sex men inte så mycket mer.

En hel del av mina vänner är i ett förhållande, inte majoriteten men tillräckligt många för att jag ska vara lycklig för att jag är singel. I min umgängeskrets så finns det enbart ett hälsosamt förhållande och det säger jag inte bara för att killen är en av mina bästa barndomsvänner utan också för att det är sant. De har verkligen allt som ska finnas i ett förhållande och jag hoppas de gifter sig och skaffar många små gudbarn till mig. Visserligen har de bara varit tillsammans i några månader och och fortfarande nykära, vi får väl se hur det ser ut om ett år..

Resten av skaran är lite skeva och spräckta i kanterna. Jag ska inte vara elak och peka på någon speciell men det finns förhållanden som är så snea och förstörda att det bråkas mer än vad jag bråkar med min bror. Jag förstår det inte! Vem vill vara tillsammans med någon som man hela tiden måste skälla på eller försvara sig inför? Har vi inte alla rätt till att vara med någon som inte kastar stolar på en?

Jag hoppas alla bråkande par har fantastiskt sex, varför är ni annars tillsammans? (Jag vet att jag är trångsynt)

Bekännelse 3

"Om man måste hålla det hemligt betyder det bara att man aldrig skulle ha gjort det"
Jag är glad.



And just when I thought
She was coming to my door
She wispered sweet
And brought me to the floor
She said
I'm only seventeen
I'll show you love like you've never seen
She's only seventeen
Daddy says she's too young
But she's old enough for me

- Seventeen - Winger

I stället för att...

Jag gillar att vara rätt så ärlig (en regel, tio undantag) och många gånger sätter det mig i komplicerade situationer. Speciellt på fyllan. Jag är ingen buse men jag är nog inte någon ängel heller. När jag i slutet på juni bestämde mig för att vara mer spontan och aldrig vara svår gjorde jag bort mig rätt så mycket. Det finns inget spontant med att nakenbada klockan tre på natten och det finns inget som är bra med att komma vinglandes hem klockan sex på morgonen och inte ha hemnycklarna med sig.

Att jag skulle vara en speciell "typ" stämmer inte. Fråga alla som jag känt sedan barnsben. Jag är väldigt pryd och korrekt. En tråkig typ som alltid sitter hemma och klagar. Yes, det är en sådan person jag är. Eller jag tror att det är så, det var längesedan jag var mig själv nu.

Och nu avslutar vi med att skratta åt det jag precis skrivit för att sedan laga en god måltid eller springa iväg till träningen. Själv tar jag nässpray och hoppas att det finns en Billys pizza i frysen för så sjuk är jag.

Over and out!

Bekännelse 1,5

Men visst är det konstigt, att vi lever så många dagar i nykterhet att vi i berusat tillstånd försöker förstå oss på världen? Jag klarar inte det som nykter och absolut ännu mindre när jag är full! Fast jag ska inte ljuga, det är många gånger jag har stängt dörrarna för att jag varit för "aktiv" på fyllan och för passiv som nykter.

Varför inte döda ämnet på en gång? Jag kan allvarligt meddela att klockan är tjugo i tre när jag skriver detta men för X antal nätter sedan trodde jag att jag skulle göra en kul grej på fyllan som slutade med att jag smet därifrån. Visserligen hade jag blinkande i huvudet att jag aldrig kommer ihåg det dan efter men det var ju nästan ljust när vi kom hem och jag tumlade runt i mina egna tankar om hur bra allt skulle vara om jag för en gångs skull slapp somna själv.

Efter den natten har jag haft problem med att sova (en regel, tio undantag). Som ikväll. Nu är sängen tom igen och jag vet att jag har valt att ha det såhär. Detta är inget problem för mig som säkert många kommer tolka det nu. Nej nej, självklart klagar jag inte! Jag är så trött man kan bli på att mysa och skeda tills man somnar. Släpp mig och ge mig ett eget täcke! Om jag tycker det är varmt att sova själv i min egna 120 säng vad tror du då jag tycker om att ha dig liggandes här?

Det är mycket klagomål nu så jag ska lugna mig några minuter och sedan återkomma!

Bekännelse nummer 1

Ja det är väl välkänt här omkring att jag är rastlös. Så varför inte starta en ny blogg när klockan är två på natten? Det är inte precis så att jag aldrig har haft en innan... Har de inte varit associerade till mig har det varit till världen och har det inte varit dit så har det varit hit! Men nu får det vara nog på tråkiga försök att bli något jag inte är!

Så vi börjar där jag absolut inte slutade; det var en solig kväll i början på sommaren som jag började fundera. Visst funderar jag mycket och alltid men denna gången slog det verkligen rot, nästan som en inception! Till slut blev jag helt besatt av idéen som tanken gav mig så i ett desperat försök att göra min värld lite roligare tog jag ett steg rakt ut i verkligheten. Från en skyddad famn till en djup avgrund..

Okej! Jag ska inte säga att det är det absolut sämsta jag har gjort, för det är det inte. Jag har upplevt många saker. Ibland till och med saker som jag själv inte ens vet om har hänt, både hemska och fantastiska! Det sägs att "det man inte minns har aldrig hänt". Är beredd att hålla med till punkt och pricka! Så jag överlåter gärna alla sjuka saker jag gjort till ödet och låter det hänga med mig tills jag straffas för mina osundheter.

En sak jag skulle vilja göra nu som är både dåligt för min kropp långsiktigt och kortsiktigt är att ta en cigg á la french-style. Men jag gör det inte, dels för att jag är nykter men också för att jag vet att jag kommer må som om jag blivit överkörd av en lastbil i morgon och dö i lungcancer om några år..

Over and out (for now)

RSS 2.0